Se hela uppslaget, klicka här!


Sv

US

Statistisk analys av
skogsmark och älv-vatten
*UPPDATERAD 210326*
Joakim@ekomatte.se


UTLAK

Snabb introduktion KLICKA HÄR

Beställ e-bok eller tryckt häfte här
69 sidor med utförlig förklaring & data-set
GRATIS e-bok (PDF, 3MB) KLICKA HÄR
350kr för färgtryckt, bundet häfte (A4)
inklusive moms & frakt.
Ange namn, postadress & media.
30 dagars faktura.
Beställnings adress:
Joakim@ekomatte.se


ISBN 978-91-637-8189-6 tryck
ISBN 978-91-637-3400-7 e-bok

GRATIS Windows 10 app: KLICKA HÄR
Bruksanvisning för appen: KLICKA HÄR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ide´ historia
Inledning och beskrivning
Växtnäringsindex
Data-parametrar
Förklaring av Rxy mot pKs
Matematiska formler
Hydroxiders inverkan
Sulfiders inverkan
Sulfaters inverkan
Karbonaters inverkan
Kromaters inverkan
Fosfaters inverkan
Kiselsyrans egenskaper
Fördelnings-fenomen
Fördelning av näring längs flödena
Närings-ämnens samverkan
Praktiska försök VSB
Video-sammanfattning (10minuter)
sex Norrlandsälvar


"Delar av datamaterialet i denna undersökning är hämtat från Markinventeringen, som utförs av institutionen för mark och miljö, SLU. Författaren ansvarar själv för tolkningen av materialet."


Inledning


Bästa läsare !

Sen-sommaren år 2000 åkte jag längs Norrlandskusten och mätte pH i vattnet vid flödena av sex Norrländska älvar. Vid varje mätplats klassifierade jag närings-halten i marken enligt ett botaniskt schema i fyra näringsklasser. Sedan hämtade jag koncentrationer för 20 ämnen från SLUs MarkInfo-service och skapade databasen pHgraf som har statistiska funktioner för översikt och enskilda diagram. Redan tidigt i analysen visade sig två grupper av ämnen, en grupp nedför höjdkurvan och en som stannar uppför. Slutsatserna ledde efter många funderingar till teorin om Kompetitiv Lösning Och Kristallisering (KLOK). Teorin säger att svårlösliga föreningar tävlar om de joner som finns i marken med mer lättlösliga föreningar. Detta innebär att icke-näringsämnen som titan, bly, zirkonium och barium genom svårlöslighet har en sekundär närings påverkande effekt på bla kalcium, magnesium, fosfor och kalium. Svavel inverkar både bindande och utlakande som sulfid och sulfat. Kisel inverkar starkt på sulfider. Ämnena påverkar även pH i älv-vattnen. Projektet går vidare mot att optimera förhållandet mellan tillgänglighet och utlakning. Den interaktiva databasen UTLAK som ger överblick av kemometrin är skriven år 2018, detta kompletterat med praktiska försök under tio år utomhus och kemisk analys av förändringar över tid.

Kontakta gärna mig om du är intresserad av denna praktiskt styrkta teori!

Detta första diagram visar hur lättlösliga (röd) föreningar är mer tillgängliga och mobila än svårlösliga (blå). Det vita fältet visar tiden som föreningen är löst i vatten och det svarta fältet tiden när föreningen är fast (bunden).



MVH
Joakim Forssman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Data-parametrar


Dessa tre parametrar har jag själv mätt sommaren år 2000 längs sex älvar med ca 20 km intervall vilket gav 28 mätplatser.

BildStillbild från varje mätplats
pHsurhetsgrad i älv-vattnet vid mätplats
NÄRINGnäringshalt i skogsmark vid mätplats
Avstånd[km]avstånd från älvens utlopp

Variabeln "näring" är definierad ur ett vegetativt system baserat på vilka växter som trivs i den studerade jord-månen, grupperna är i stigande näringshalt: Ris-serien, Ekbräken-ris-serien, Örtris-serien och Ört-serien. Dessa finns beskrivna i skriften "NORDSVENSKA SKOGSTYPER" av Fredrik Ebeling utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund.
Sammanfattning:KLICKA HÄR !
Dessa tjugo ämnen är hämtade från S.L.U.s hemsida (MarkInfo) för varje mätplats och har överförts geografiskt till programmet pHgraf. Proverna är tagna i marken på 50cm djup.

Ämnen i skogsmark

Al2O3 [%]Ba [ppm]
CaO [%]Cr [ppm]
Fe2O3 [%]Cu [ppm]
K2O [%]Mo [ppm]
MgO [%]Ni [ppm]
MnO [%]Pb [ppm]
Na2O [%]Sr [ppm]
P2O5 [%]V [ppm]
SiO2 [%]Zn [ppm]
TiO2 [%]Zr [ppm]

Löslighetsprodukterna är hämtade från Gunnar Hägg Allmän och oorganisk kemi samt CRC Handbook och är definierade vid rumstemperatur. Även Engelska och Svenska Wikipedia har använts.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Förklaring av Rxy vs pKs

Dessa diagram fungerar utifrån antagandet att korrelationerna i databasen "pHgraf" i stor utsträckning beror på kompetitiv lösning och kristallisering av flera föreningar vars löslighetsprodukter skapar en väv av samband.

Den statistiska parametern Rxy (produktmomentkorrelationskoefficienten), som används i detta material visar styrkan av korrelationer mellan två variabler med för och nackdel att vitt skilda storleks-förhållanden kan jämföras men utan direkt kvantitativt förhållande. Rxy varierar mellan minus ett för negativa samband, noll vid ingen korrelation och plus ett för positiva samband.

Genom att placera ämnen med kända pKs (löslighetsprodukt) i ökande löslighets-ordning på X-axeln med Rxy (produktmomentkorrelationskoefficienten) på Y-axeln så erhåller man ett diagram där koncentrationen för den studerade katjonens Rxy beräknat med linjär regression mot koncentrationen för ett ämne med en förening med känt pKs avsätts längs X-axeln.

Det svårlösliga (blå) ämnet har ett max Rxy (lika utlakning) mot svårlösliga ämnen och verkar utlakande mot lättlösliga ämnen (det svårlösliga kristalliserar och lämnar inte kvar anjoner tillräckligt till det lättlösliga som utlakas).

Det lättlösliga ämnet (röd) får sålunda ett Rxy min mot svårlösliga ämnen och ett max mot lättlösliga ämnen.

Att diagrammet visar nollkorrelation vid X-axelns slut betyder att ämne A är för svårlösligt för att deltaga och att ämne D är för lättlösligt för att deltaga i den kompetitiva processen.

Dessa samband går genom varandra för varje anjon och ger kombinationseffekter som kan ge skrynkliga diagram, vilket är naturligt. Så om ett ämne är svårlösligt i flera diagram stannar det uppströms, annars utlakas det i sin lättlösliga form.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Matematiska formler

Formler relaterade till härledningen av teorin KLOK Luleå 080326
Genom att jämföra 28 mätplatser med vardera 23 parametrar samt beräkna statistisk samvarians mellan dessa utifrån löslighet, inverkan på pH i älv-vatten och näringshalt i mark.

Dessa formler ledde genom numerisk analys med programmet pHgraf, samt lösligheter för föreningar mellan nedanstående ämnen till teorin KLOK (Kompetitiv Lösning Och Kristallisering).

Katjoner

(positiva)

Al

Ba

Ca

Cr

Fe

Cu

K

Mo

Mg

Ni

Mn

Pb

Na

Sr

P

V

Si

Zn

Ti

Zr


Anjoner

(negativa)

Fosfat

Hydroxid

Karbonat

Kromat

Sulfat

Sulfid


Genom att jämföra fördelnings-fenomen parallellt längs sex Norrlands-älvar synes ett tydligt mönster i fördelningen av katjonerna i tabellen. De tävlar om att bilda svårlösliga föreningar med anjonerna vilket skapar koherenta kurvor i diagram för löslighetsprodukterna.

Vissa ämnen med svårlösliga föreningar verkar kompetitivt utlakande på ett antal näringsämnen och får sålunda en sekundär närings-frisläppande effekt.


Detta diagram visar hur koncentrationen för det studerade ämnet varierar i förhållande till ämnen med kända pKs (löslighetsprodukt). Lösligheten ökande på X-axeln, från A till B med Rxy på Y-axeln.

Punkt 1: Det studerade ämnet blir kompetitivt utlakat.
Punkt 2: Ett simultant optima vid lika pKs.
Punkt 3: Ämnet kristalliserar kompetitivt.

Dessa fenomen påverkar fördelningen längs höjd-kurvan och tillgängligheten av växt-näring.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Hydroxiders inverkan


Hydroxider i minskande löslighets ordning: Cs,Rb,K,Na,Li,Ba,Sr,Ca,Mg,Be
genom att göra grafer utifrån dessa kan man jämföra övriga ämnen.
Diagrammet nedan har det statistiska Rxy på Y-axeln, plottade mot en serie hydroxider på X-axeln. Diagrammet är starkt påverkat av andra processer.



I diagrammet ovanför syns en samvariation i kurv-formerna som stämmer med den linjära korrelation som finns mellan de ämnen som orienterar sig likartat längs älvarnas flöden.

Magnesium och kalium visar prydligt motsatta samband beroende på deras helt olika pKs. Järn, vanadin, magnesium och titan visar en övergångs form på kurvorna, med enklare funktioner. Krom och nickel har det starkaste inbördes linjära sambandet, och väldigt lika kurv-former mot hydroxid-serien Mg,Ca,Sr,Ba,Na,K vilket antagligen beror på deras fosfat.

Bly, zink och zirkonium har ökande samband mot pH i älv-vatten under sen-sommaren (tid för mätningarna). Detta troligen beroende på hård bindning med Sulfid, vilket förhindrar försurande hydroxid-bildning. Även kisel höjer pH i älv-vatten, som bas. Kaliumhydroxid är för lättlöslig för att bildas, och påverkar inte pH.

Reaktionsformel för sulfids oxidation till sulfat.
4 FeS2 + 15 O2 + 14 H2O → 4 Fe(OH)3 + 8 SO42- + 16 H+
Det är metallen som verkar försurande genom att bilda hydroxid.

Vid underskott av Syre och närvaro av organiska föreningar i sur miljö reduceras sulfat mikrobiellt till sulfid, vilket höjer pH i jorden.
4 Fe(OH)3 + 4 SO42- + 9 CH2O + 8 H+ → 4 FeS + 9 CO2 + 19 H2O

Reduktion av mangan påverkas av de svårlösliga sulfiderna genom den pH-höjning de orsakar, mangan har därmed en intressant roll för redox-reaktioner i jord.
MnO2(s) + 2H2O + 2e- ⇌ Mn(OH)2 + 2 OH-
Försurande ämnen
aluminium
barium
fosfor
järn
kalcium
koppar
krom
magnesium
molybden
natrium
nickel
strontium
vanadin

Koppar visar också negativt samband mot pH i älvarna, vilket kan förklaras med tetra-akva-koppar jonen som har en jämvikt som sänker pH, och / eller så beror det på att kopparhydroxid är svårlösligt och bildar hydroxid i motsvarande omfattning.



INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Sulfiders inverkan


Genom att plotta statistiska Rxy (visar styrkan av korrelationer) mot en X-axel med löslighetsprodukter (pKs) erhålls en begripligare kurvform för sulfider.
Kurvor med topp till höger i diagrammet är lättlösliga, och utlakas längs höjdkurvan under givna betingelser. Koppar längst till vänster utlakas enligt den kemometriska modellen längs höjdkurvan, detta beror troligen på att det inte är svårlöslig tvåvärd kopparsulfid som dominerar i jorden.



Lättlösliga sulfider utlakas med ökad sulfidtillgång, tillsats av överskott zirkonium binder sulfid och minskar utlakning av flera ämnen med undantag av fosfor och nickel som utlakas vid sulfidbrist. Tillsatt kalciumsulfat reduceras anaerobiskt till sulfid redan på 15cm djup i orörd jord, detta syns tydligast på utlakning av bariumsulfid (bariumsulfat är svårlösligt).

Fosfor utlakas som sulfid av kisel och överskott av zirkonium vilket ger en kortvarig (några år) ökning av växt-näring, sedan utarmning av jorden. Se praktiska försök och fördelnings fenomen.


Kisel (finns i diagrammet nedanför) har liknande kurvform som bly, zink och zirkonium och de har alla positiv korrelation mot pH i älv-vattnet.

Barium är lättlösligt som sulfid och utlakas kraftigt vilket tyder på att sulfider existerar i djupare jordlager. Barium har även en stark positiv korrelation mot växtnäring, vilket förmodligen beror på att svårlöslig bariumsulfat hävdar sig mot lösliga sulfater i övre jordlager, där små växter har sina rötter.



Sulfidjoner förekommer inte i basiska lösningar av Na2S.
Istället omvandlas sulfid till hydrosulfid:
S2- + H2O → SH- + OH-

Vid behandling med syra omvandlas sulfidsalt till vätesulfid.
S2- + H+ → SH-
SH- + H+ → H2S

Oxidation av sulfid är komplicerat, beroende på betingelser kan det bildas: elementärt svavel, polysulfider, polytionater, sulfit eller sulfat.
Reaktionsformel för sulfids oxidation till sulfat.
4 FeS2 + 15 O2 + 14 H2O → 4 Fe(OH)3 + 8 SO42- + 16 H+
Det är metallen som verkar försurande genom att bilda hydroxid.
Försurande
ämnen
Utlakas
av sulfid
aluminiumJA
bariumJA
fosforNEJ
järnJA
kalciumJA
kopparNJA
kromJA
magnesiumJA
molybden----
natriumNJA
nickelNEJ
strontiumJA
vanadinJA


INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Sulfaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för sulfater.

Barium är svårlösligt som sulfat, och visar positivt samband mot tillgänglig växtnäring, ett kompetitivt bildande av svårlöslig sulfat. Troligen bara i det översta jordlagret (oxidationszonen), där sulfat förekommer rikligare än sulfid pga tillgång på syre.

Kalcium-fosfat bildar kalciumsulfat i sur miljö och närvaro av sulfatjoner.
Ca3(PO4)2 + 3 H2SO4 → 3 CaSO4(s) + 2 H3PO4

Vid underskott av syre och närvaro av organiska föreningar i sur miljö reduceras sulfat mikrobiellt till sulfid. Tex av bakterien Desulfovibrio vulgaris.
4 Fe(OH)3 + 4 SO42- + 9 CH2O + 8 H+ → 4 FeS + 9 CO2 + 19 H2O


INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Karbonaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för karbonater.
Detta diagram är starkt påverkat av andra processer.

Kaliumkarbonat (Pottaska) har en topp vid bariumkarbonat. Detta är lite överraskande, eftersom bariumkarbonat är svårlösligt och kaliumkarbonat lättlösligt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Kromaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för Kromater.
Detta diagram har bara ett fåtal koordinater.

Här syns åter synergin mellan kalcium och natrium respektive krom och nickel respektive titan och zirkonium.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Fosfaters inverkan

Kurvorna i diagrammet nedan visar blandannat att kaliumfosfat är lättlösligt i förhållande till nickelfosfat, som i sin tur ger positiv synergi mot kromfosfat.

Fosfor, titan, magnesium och vanadin har toppar vid järnfosfat.

Kalcium-fosfat bildar kalciumsulfat i sur miljö och närvaro av sulfatjoner.
Ca3(PO4)2 + 3 H2SO4 → 3 CaSO4(s) + 2 H3PO4

Fosfor utlakas inte längs höjdkurvan i den kemometriska modellen (se ovan) som är baserad på mätningar i mestadels skogsmark i norra Sverige.

Fosfat bildar mindre lösliga föreningar med alla ämnen utom kalium och molybden i den kemometriska modellen. I praktiska försök utlakas kalium och natrium tillsammans med fosfor vid zirkonium-inducerat sulfidunderskott. Att kisel har ett starkt negativt samband mot fosfor (se diagrammet ovanför) beror troligen på en mekanism med fosforsulfid, kiselsulfid, fosfat och kiseldioxid. Det är då fråga om att fosfor (reaktiv sulfid) blir tillgängligt för växter utan att utlakas längs höjdkurvan, vilket kisel inte heller gör (reaktiv sulfid). Alla lättlösliga sulfider har ett negativt utlakande förhållande mot kisel. Vid ett experimentellt överskott av zirkonium som kompetitivt binder sulfid blir fosfor tillgängligt för växter och utarmas.

Det kan därmed finnas en möjlighet att binda fosfor i marken dels som svårlösliga fosfater dels som fosforsulfid. Sulfat omvandlas vid syrefattiga förhållanden under oxidationszonen till sulfid som bromsar utlakning av fosfor, och styrs då av mekanismen med kisel eller kompetitiv bindning av sulfid med svårlöslig tex zirkonium i överskott.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Kiselsyrans egenskaper


Kiselsyra (H4SiO4) har ett högt pKa, och höjer pH i älv-vatten enligt provtagningar.

Kiselsyra är mer lättflytande vid högre pH (viskositeten kan påverka transport-hastigheten av lösta ämnen).

Försuring orsakar sålunda bla. lösta hydroxider men mindre mobilitet.

En möjlig mekanism med kiseldisulfid beskrivs nedanför, kisel verkar som en utlakningsväg för lättlösliga sulfider. Svavelmängden i jorden inverkar också på detta. Titan har fallande samband mot kisel och ett pH-neutralt inflytande på älv-vatten, sålunda är kisels inflytande på sulfider inte relaterat till pH.
Kemometrin
visar stigande
samband för
kisel mot:
bly
kalium
zink
zirkonium
Kemometrin
visar fallande
samband för
kisel mot:
aluminium
barium
fosfor
järn
kalcium
koppar
krom
magnesium
mangan
molybden
natrium
nickel
strontium
titan
vanadin



Kisel har negativt inflytande på växt-näring, vilket beror på att det skapats underskott av närings-ämnen genom kompetitiv utlakning. Vid rikligare halt av närings-ämnen i marken ger kisel förmodligen en utlakning med positiv inverkan på närings-tillgänglighet.

Kisel har ökande koncentration uppåt älvarna, vilket verifierar dess kompetitiva svårlöslighet.

Kiseldisulfid sönderdelas av vatten till kiselsyra och divätesulfid, detta ger en trögflytande kisel-gel som stoppar fortsatt lösning av kiseldisulfid som därigenom blir att betrakta som svårlöslig.

SiS2(s) + 4H2O(l) → H4SiO4(s) + 2H2S(g)
H4SiO4(s) + H2O(l) ⇌ H3O+(aq) + H3SiO4-(aq)

Trolig utlakningsväg genom kiseldisulfid, exempel med aluminium:

SiO2 + Al2S3 + H2O → SiS2 + Al2O3 + H2S
eller med mer vatten:
SiO2 + Al2S3 + 4 H2O → SiS2 + 2 Al(OH)3 + H2S
och vidare:
2 Al(OH)3 + 3 H2SO4 → Al2(SO4)3+ 6 H2O
Al2(SO4)3 + 3 Ba(NO3)2 → 2 Al(NO3)3 + 3 BaSO4
SiS2 + 4 H2O → H4SiO4 + 2 H2S
H4SiO4 ⇌ SiO2 + 2 H2O


INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Fördelnings-fenomen i skogsmark

Se nedan för tolkning av översikts tabellen vid |Rxy|>0.7
Riktnings-koefficienterna visade med (/) och (\).

De kluster (Ur pHgraf) som visas här orsakas av kompetitiv kristallisering och lösning.

Klicka här för diagram
Visas i nytt fönster.

Kalium anrikas längre ner längs flödet samtidigt som järn, vanadin, krom, nickel, magnesium, titan och zirkonium förekommer rikligare i högre belägna marker. Se krom mot kalium starkt negativa samband, som beror på deras olika löslighet som fosfat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Klicka här för diagram
Visas i nytt fönster.

Zink förekommer rikligare i högre belägna marker samtidigt som kalcium, natrium, strontium, och barium anrikas längre ner längs älvarnas flöden. Se natrium mot zink fallande samband som beror på olika lösligheter som sulfid och fosfat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Resultat av fördelnings-fenomen ur näringsperspektiv


De två huvudgrupperna ovanför jämnar ut sig näringsmässigt längs älvarnas flöden, med stora fluktuationer. Eftersom båda grupperna innehåller närings och gift-ämnen.

Den viktigaste slutsatsen hittills är att svårlösliga föreningar utlakar lättlösliga och att detta påverkar växt-näring, både genom tillgänglighet och utlakning till underskott.

Kisel har kraftigt utlakande effekt som sulfid vilket ger en negativ närings koefficient (kisel har i sin utlakande effekt åstadkommit underskott på närings-ämnen).

INNEHÅLLSFÖRTECKNING




Samvarians ur näringsperspektiv

Variabeln "näring" är definierad ur ett vegetativt
system baserat på vilka växter som trivs i den studerade
jord-månen, grupperna är i stigande näringshalt:
Ris-serien, Ekbräken-ris-serien, Örtris-serien och Ört-serien.
Dessa finns beskrivna i skriften "NORDSVENSKA SKOGSTYPER" av Fredrik Ebeling utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund. För sammanfattning klicka HÄR.

I figuren nedan syns att zink, titan, bly, zirkonium och även barium ett positivt samband (indirekt närings synergi) mot växt-näring, krom är giftigt för växter och får negativt samband.

Nedanstående tabell visar sambanden för variabeln växtnäring i tre led.
Stigande samband visas med (/) fallande samband med (\).



Oxidationszon

Denna bild visar hur syretillgången påverkar balansen mellan sulfat och sulfid genom djupet av oxidationszonen som kan regleras genom plöjning och sålunda ger olika bindning av bla närings-ämnen för sulfid och sulfatjord. Den visar även hur svavel naturligt tillförs jorden som svavelsyrlighet och hur det kan avgå som divätesulfid.

För studier av ytterligare nivåer och ekvationer,
kontakta mig för en CD-ROM med programmet "pHgraf" eller en skriftlig sammanfattning. Den nya appen UTLAK visar multivariata korrelationer interaktivt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Praktiska försök

Sommaren 2008 odlade jag morötter i tre krukor, en med vanlig mulljord och två med jord från Kalix varav den ena tillsattes en mängd zirkoniumdioxid (ZrO2).

Resultatet blev en ökning av morots-skörden med 3.5ggr i krukan med tillsatt ZrO2, jämfört med den ursprungliga referensen från Kalix. Den kan dock tyvärr inte mäta sig med skörden från mulljorden.

Det är sålunda mycket troligt att teorin om Kompetitiv Lösning Och Kristallisering (KLOK) fungerar i praktiken. Zirkonium har genom KLOK gjort näringsämnen tillgängliga.

Morötter odlade i tre krukor
Normal växt i mulljord Referensjord från Kalix Zirkonium ökar tillväxten 3.5ggr

Nedan är resultatet av tio års provodlingar med jord från Bondersbyn vid Kalix, den med 12g ZrO2 zirkonium modifierade och obehandlad Referens hämtades 2008. Gödslad och Bunden gödslad hämtades på samma ställe 2010. Gödslingen utfördes med kraftig tillsats av tre liter "Blomsterlandets för gröna växter" i två krukor. Ytterligare tillsats av 38g CaSO4 och 207g K2CO3 i Bunden gödslad för studier av tillgänglig näring. Data och beräkningar av gödslad jord: Klicka här.
Kemisk analys av de fyra provjordarna år 2019 på 15cm djup: Klicka här.

Resultaten av prov-odlingarna är: Snabb frisättning av näring vid zirkonium-tillsats, med utlakning till underskott på fosfor. Tillsats av svavel utlakar flera ämnen, men binder fosfor. Enbart gödsling leder till god tillväxt länge. Referensen är obehandlad och nästan stabil.

zirkonium i överskott
Vid tillsats av ett överskott zirkonium (som ZrO2) binds sulfid som annars skulle verka utlakande på ämnen som är lättlösliga med sulfid. Dessa ämnen förblir då immobiliserade i jorden, utan att deltaga i utlakningsmekanismen med kisel. Inte heller kompetitiv utlakning med zirkonium, zink eller bly.

Fosfor binds däremot med sulfid, och utlakas vid underskott därav. Så även vid bindning av sulfid med zirkonium i överskott.

Zink utlakas kompetitivt av överskottet zirkonium. Yttrium var tillsatt ZrO2 för stabilisering, och förekommer i ökad mängd i den jorden. En förhöjd mängd wolfram synes oförklarligt i krukan med enbart gödslad jord.




Donation till detta projekt

Var materialet intressant? Visa gärna din uppskattning
genom att donera till löpande kostnader för utveckling.
♣ Drift webbsida
⋄ Kemisk analys
♠ Presentationer
♥ Applikation
Swish: 1234739645
Pgiro: 493 45 40-8
Nordea: 99601849345408
Donation bokförs speciellt för projektet.
Gratis nerladdning av tjugo års forskning!
Joakim Forssman, enskild firma: JSF-KEMI
Länk till Linkedin-sida. Klicka här.



Tack för visat intresse!


INNEHÅLLSFÖRTECKNING
epost Joakim@ekomatte.se