Se hela uppslaget, klicka här!


TRANSLATE
HELA SIDAN

Svensk analys av
skogsmark och älv-vatten
*UPPDATERAD 240514*
Joakim@ekomatte.se
KLOK I JORDEN


UTLAK

Snabb introduktion KLICKA HÄR

Beställ e-bok eller tryckt häfte här
69 sidor med utförlig förklaring & data-set
GRATIS e-bok (PDF, 3MB) KLICKA HÄR
350kr för färgtryckt, bundet häfte (A4)
inklusive moms & frakt.
Ange namn, postadress & media.
30 dagars faktura.
Beställnings adress:
Joakim@ekomatte.se


ISBN 978-91-637-8189-6 tryck
ISBN 978-91-637-3400-7 e-bok

GRATIS Windows 10 app: KLICKA HÄR
Bruksanvisning för appen: KLICKA HÄR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ide´ historia
Inledning och beskrivning
Växtnäringsindex
Data-parametrar
Förklaring av Rxy mot pKs
Matematiska formler
Hydroxiders inverkan
Sulfiders inverkan
Sulfaters inverkan
Karbonaters inverkan
Kromaters inverkan
Fosfaters inverkan
Kiselsyrans egenskaper
Fördelnings-fenomen
Fördelning av näring längs flödena
Närings-ämnens samverkan
Praktiska försök VSB
Video-sammanfattning (10minuter)
sex Norrlandsälvar


"Delar av datamaterialet i denna undersökning är hämtat från Markinventeringen, som utförs av institutionen för mark och miljö, SLU. Författaren ansvarar själv för tolkningen av materialet."



Inledning


Bästa läsare!

Sen-sommaren år 2000 åkte jag längs Norrlandskusten och mätte pH i vattnet vid flödena av sex Norrländska älvar. Vid varje mätplats klassificerade jag närings-halten i marken enligt ett botaniskt schema i fyra näringsklasser. Sedan hämtade jag koncentrationer för 20 ämnen från SLUs MarkInfo-service och skapade databasen pHgraf som har statistiska funktioner för översikt och enskilda diagram. Redan tidigt i analysen visade sig två grupper av ämnen, en grupp nedför höjdkurvan och en som stannar uppför. Slutsatserna ledde efter många funderingar till teorin om Kompetitiv Lösning Och Kristallisering (KLOK). Teorin säger att svårlösliga föreningar tävlar om de joner som finns i marken med mer lättlösliga föreningar. Detta innebär att icke-näringsämnen kan få inverkan på tillgänglighet och utlakning av växtnäring. Svavel inverkar både bindande och utlakande som sulfid och sulfat. Kisel inverkar starkt på sulfider. Ämnena påverkar även pH i älv-vattnen. Projektet går vidare mot att optimera förhållandet mellan tillgänglighet och utlakning. Den interaktiva databasen UTLAK som ger överblick av kemometrin är skriven år 2018, detta kompletterat med praktiska försök under tio år utomhus och kemisk analys av förändringar över tid.

Kortfattat resultat av tio års provodling.
En av de provjordar som bekräftar det statistiska materialet är tillsatt extra svavel i form av CaSO4 (gips). Den naturliga reduktionen av svavel (VI) till (-II) sulfid vid anaeroba förhållanden bekräftas av bariums utlakning, eftersom bariumsulfid är lättlösligt och bariumsulfat är svårlösligt. En sulfidjord har sålunda erhållits.

En annan av provjordarna tillsattes ett överskott av ZrO2. Då bildas zirkoniumdisulfid som är svårlösligt och skapar vid överskott av zirkonium en brist på fri sulfid. Fosfor blir tillgängligt för växter och göder dessa tills det blir underskott av fri fosfor. Ett stort antal grundämnen utlakas mer vid tillgång på fri sulfid. Fosfor är ett undantag, och binds förhållandevis hårt relaterat med svavel. Det stora antalet övriga svårlösliga fosfater eller fosfider inverkar också.

Ladda gärna ner dokumentet "KLOK" som förutsåg detta. gratis PDF
Kontakta mig om du vill diskutera! Joakim@ekomatte.se



Detta första diagram visar hur lättlösliga (röd) föreningar är mer tillgängliga och mobila än svårlösliga (blå). Det vita fältet visar tiden som föreningen är löst i vatten och det svarta fältet tiden när föreningen är fast (bunden).



MVH
Joakim Forssman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Data-parametrar


Dessa tre parametrar har jag själv mätt sommaren år 2000 längs sex älvar med ca 20 km intervall vilket gav 28 mätplatser.

BildStillbild från varje mätplats
pHsurhetsgrad i älv-vattnet vid mätplats
NÄRINGnäringshalt i skogsmark vid mätplats
Avstånd[km]avstånd från älvens utlopp

Variabeln "näring" är definierad ur ett vegetativt system baserat på vilka växter som trivs i den studerade jord-månen, grupperna är i stigande näringshalt: Ris-serien, Ekbräken-ris-serien, Örtris-serien och Ört-serien. Dessa finns beskrivna i skriften "NORDSVENSKA SKOGSTYPER" av Fredrik Ebeling utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund.
Sammanfattning:KLICKA HÄR !
Dessa tjugo ämnen är hämtade från S.L.U.s hemsida (MarkInfo) för varje mätplats och har överförts geografiskt till programmet pHgraf. Proverna är tagna i marken på 50cm djup.

Ämnen i skogsmark

Al2O3 [%]Ba [ppm]
CaO [%]Cr [ppm]
Fe2O3 [%]Cu [ppm]
K2O [%]Mo [ppm]
MgO [%]Ni [ppm]
MnO [%]Pb [ppm]
Na2O [%]Sr [ppm]
P2O5 [%]V [ppm]
SiO2 [%]Zn [ppm]
TiO2 [%]Zr [ppm]

Löslighetsprodukterna är hämtade från Gunnar Hägg Allmän och oorganisk kemi samt CRC Handbook och är definierade vid rumstemperatur. Även Engelska och Svenska Wikipedia och Bing AI har använts.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Förklaring av Rxy vs pKs

Dessa diagram fungerar utifrån antagandet att korrelationerna i databasen "pHgraf" i stor utsträckning beror på kompetitiv lösning och kristallisering av flera föreningar vars löslighetsprodukter skapar en väv av samband.

Den statistiska parametern Rxy (produktmomentkorrelationskoefficienten), som används i detta material visar styrkan av korrelationer mellan två variabler med för och nackdel att vitt skilda storleks-förhållanden kan jämföras men utan direkt kvantitativt förhållande. Rxy varierar mellan minus ett för negativa samband, noll vid ingen korrelation och plus ett för positiva samband.

Genom att placera ämnen med kända pKs (löslighetsprodukt) i ökande löslighets-ordning på X-axeln med Rxy (produktmomentkorrelationskoefficienten) på Y-axeln så erhåller man ett diagram där koncentrationen för den studerade katjonens Rxy beräknat med linjär regression mot koncentrationen för ett ämne med en förening med känt pKs avsätts längs X-axeln.

Det svårlösliga (blå) ämnet har ett max Rxy (lika utlakning) mot svårlösliga ämnen och verkar utlakande mot lättlösliga ämnen (det svårlösliga kristalliserar och lämnar inte kvar anjoner tillräckligt till det lättlösliga som utlakas).

Det lättlösliga ämnet (röd) får sålunda ett Rxy min mot svårlösliga ämnen och ett max mot lättlösliga ämnen.

Att diagrammet visar nollkorrelation vid X-axelns slut betyder att ämne A är för svårlösligt för att deltaga och att ämne D är för lättlösligt för att deltaga i den kompetitiva processen.

Dessa samband går genom varandra för varje anjon och ger kombinationseffekter som kan ge skrynkliga diagram, vilket är naturligt. Så om ett ämne är svårlösligt i flera diagram stannar det uppströms, annars utlakas det i sin lättlösliga form.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Matematiska formler

Formler relaterade till härledningen av teorin KLOK Luleå 080326
Genom att jämföra 28 mätplatser med vardera 23 parametrar samt beräkna statistisk samvarians mellan dessa utifrån löslighet, inverkan på pH i älv-vatten och näringshalt i mark.

Dessa formler ledde genom numerisk analys med programmet pHgraf, samt lösligheter för föreningar mellan nedanstående ämnen till teorin KLOK (Kompetitiv Lösning Och Kristallisering).

Katjoner

(positiva)

Al

Ba

Ca

Cr

Fe

Cu

K

Mo

Mg

Ni

Mn

Pb

Na

Sr

P

V

Si

Zn

Ti

Zr


Anjoner

(negativa)

Fosfat

Hydroxid

Karbonat

Kromat

Sulfat

Sulfid

Silikat


Genom att jämföra fördelnings-fenomen parallellt längs sex Norrlands-älvar synes ett tydligt mönster i fördelningen av katjonerna i tabellen. De tävlar om att bilda svårlösliga föreningar med anjonerna vilket skapar koherenta kurvor i diagram för löslighetsprodukterna.

Vissa ämnen med svårlösliga föreningar verkar kompetitivt utlakande på ett antal näringsämnen och får sålunda en sekundär närings-frisläppande effekt.


Detta diagram visar hur koncentrationen för det studerade ämnet varierar i förhållande till ämnen med kända pKs (löslighetsprodukt). Lösligheten ökande på X-axeln, från A till B med Rxy på Y-axeln.

Punkt 1: Det studerade ämnet blir kompetitivt utlakat.
Punkt 2: Ett simultant optima vid lika pKs.
Punkt 3: Ämnet kristalliserar kompetitivt.

Dessa fenomen påverkar fördelningen längs höjd-kurvan och tillgängligheten av växt-näring.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Hydroxiders inverkan


Hydroxider i minskande löslighets ordning: Cs,Rb,K,Na,Li,Ba,Sr,Ca,Mg,Be
genom att göra grafer utifrån dessa kan man jämföra övriga ämnen.
Diagrammet nedan har det statistiska Rxy på Y-axeln, plottade mot en serie hydroxider på X-axeln. Diagrammet är starkt påverkat av andra processer.



I diagrammet ovanför syns en samvariation i kurv-formerna som stämmer med den linjära korrelation som finns mellan de ämnen som orienterar sig likartat längs älvarnas flöden.

Magnesium och kalium visar prydligt motsatta samband beroende på deras helt olika pKs. Järn, vanadin och magnesium visar en övergångs form på kurvorna, med enklare funktioner. Krom och nickel har det starkaste inbördes linjära sambandet, och väldigt lika kurv-former mot hydroxid-serien Mg,Ca,Sr,Ba,Na,K vilket antagligen beror på deras fosfat.

Bly, zink och zirkonium har ökande samband mot pH i älv-vatten under sen-sommaren (tid för mätningarna). även kisel höjer pH i älv-vatten, som bas. Titan har neutral inverkan på pH. Kaliumhydroxid är för lättlöslig för att bildas, och påverkar inte pH.

Reaktionsformel för sulfids oxidation till sulfat.
4 FeS2 + 15 O2 + 14 H2O → 4 Fe(OH)3 + 8 SO42- + 16 H+

Vid underskott av Syre och närvaro av organiska föreningar i sur miljö reduceras sulfat mikrobiellt till sulfid, vilket höjer pH i jorden.
4 Fe(OH)3 + 4 SO42- + 9 CH2O + 8 H+ → 4 FeS + 9 CO2 + 19 H2O

Reduktion av mangan kan påverkas av de svårlösliga sulfiderna genom den pH-höjning de orsakar, mangan har därmed en intressant roll för redox-reaktioner i jord.
MnO2(s) + 2H2O + 2e- ⇌ Mn(OH)2 + 2 OH-
Försurande ämnen
aluminium
barium
fosfor
järn
kalcium
koppar
krom
magnesium
molybden
natrium
nickel
strontium
vanadin

Koppar visar också negativt samband mot pH i älvarna, vilket kan förklaras med tetra-akva-koppar jonen som har en jämvikt som sänker pH, och / eller så beror det på att kopparhydroxid är svårlösligt och bildar hydroxid i motsvarande omfattning.



INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Sulfiders inverkan


Genom att plotta statistiska Rxy (visar styrkan av korrelationer) mot en X-axel med löslighetsprodukter (pKs) erhålls en begripligare kurvform för sulfider.
Kurvor med topp till höger i diagrammet är lättlösliga, och utlakas längs höjdkurvan under givna betingelser. Koppar längst till vänster utlakas enligt den kemometriska modellen längs höjdkurvan, detta beror troligen på att det inte är svårlöslig tvåvärd kopparsulfid som dominerar i jorden.



Lättlösliga sulfider utlakas med ökad sulfidtillgång, tillsats av överskott zirkonium binder sulfid och minskar utlakning av flera ämnen med undantag av fosfor och nickel som utlakas vid sulfidbrist. Tillsatt kalciumsulfat reduceras anaerobiskt till sulfid redan på 15cm djup i orörd jord, detta syns tydligast på utlakning av bariumsulfid (bariumsulfat är svårlösligt).

Barium är lättlösligt som sulfid och utlakas kraftigt vilket tyder på att sulfider existerar i djupare jordlager. Barium har även en stark positiv korrelation mot växtnäring, vilket förmodligen beror på att svårlöslig bariumsulfat hävdar sig mot lösliga sulfater i övre jordlager, där små växter har sina rötter.

Fosfor utlakas av kisel och överskott av zirkonium vilket ger en kortvarig (några år) ökning av växt-näring, sedan utarmning av jorden. Se praktiska försök och fördelnings fenomen.



Kisel (finns i diagrammet nedanför) har liknande kurvform som bly, zink och zirkonium och de har alla positiv korrelation mot pH i älv-vattnet.





Sulfidjoner förekommer inte i basiska lösningar av Na2S.
Istället omvandlas sulfid till hydrosulfid:
S2- + H2O → SH- + OH-

Vid behandling med syra omvandlas sulfidsalt till vätesulfid.
S2- + H+ → SH-
SH- + H+ → H2S

Oxidation av sulfid är komplicerat, beroende på betingelser kan det bildas: elementärt svavel, polysulfider, polytionater, sulfit eller sulfat.
Reaktionsformel för sulfids oxidation till sulfat.
4 FeS2 + 15 O2 + 14 H2O → 4 Fe(OH)3 + 8 SO42- + 16 H+

Försurande
ämnen
Utlakas
av sulfid
aluminiumJA
bariumJA
fosforNEJ
järnJA
kalciumJA
kopparNJA
kromJA
magnesiumJA
molybden----
natriumNJA
nickelNEJ
strontiumJA
vanadinJA


INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Sulfaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för sulfater.

Barium är svårlösligt som sulfat, och visar positivt samband mot tillgänglig växtnäring, ett kompetitivt bildande av svårlöslig sulfat. Troligen bara i det översta jordlagret (oxidationszonen), där sulfat förekommer rikligare än sulfid pga tillgång på syre.

Kalcium-fosfat bildar kalciumsulfat i sur miljö och närvaro av sulfatjoner.
Ca3(PO4)2 + 3 H2SO4 → 3 CaSO4(s) + 2 H3PO4

Vid underskott av syre och närvaro av organiska föreningar i sur miljö reduceras sulfat mikrobiellt till sulfid. Tex av bakterien Desulfovibrio vulgaris.
4 Fe(OH)3 + 4 SO42- + 9 CH2O + 8 H+ → 4 FeS + 9 CO2 + 19 H2O


INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Karbonaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för karbonater.
Detta diagram är starkt påverkat av andra processer.

Kaliumkarbonat (Pottaska) har en topp vid bariumkarbonat. Detta är lite överraskande, eftersom bariumkarbonat är svårlösligt och kaliumkarbonat lättlösligt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Kromaters inverkan

Statistiska Rxy plottat mot löslighet för Kromater.
Detta diagram har bara ett fåtal koordinater.

Här syns åter synergin mellan kalcium och natrium respektive krom och nickel respektive titan och zirkonium.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Fosfaters inverkan

Kurvorna i diagrammet nedan visar blandannat att kaliumfosfat är lättlösligt i förhållande till nickelfosfat, som i sin tur ger positiv synergi mot kromfosfat.

Fosfor, titan, magnesium och vanadin har toppar vid järnfosfat.

Kalcium-fosfat bildar kalciumsulfat i sur miljö och närvaro av sulfatjoner.
Ca3(PO4)2 + 3 H2SO4 → 3 CaSO4(s) + 2 H3PO4

Fosfor utlakas inte längs höjdkurvan i den kemometriska modellen (se ovan) som är baserad på mätningar i mestadels skogsmark i norra Sverige.

Fosfat bildar mindre lösliga föreningar med alla ämnen utom kalium och molybden i den kemometriska modellen. I praktiska försök utlakas kalium och natrium tillsammans med fosfor vid zirkonium-inducerat sulfidunderskott. Alla lättlösliga sulfider har ett negativt utlakande förhållande mot kisel. Vid ett experimentellt överskott av zirkonium som kompetitivt binder sulfid blir fosfor tillgängligt för växter och utarmas.

Det kan därmed finnas en möjlighet att binda fosfor i marken som svårlösliga fosfater.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Kiselsyrans egenskaper


Kiselsyra (H4SiO4) har ett högt pKa, och höjer pH i älv-vatten enligt provtagningar.

Kiselsyra är mer lättflytande vid högre pH (viskositeten kan påverka transport-hastigheten av lösta ämnen).
Försuring orsakar sålunda bla. lösta hydroxider men mindre mobilitet.

Kisel kan bilda både sulfid och sulfat, samt silikater med olika löslighet. Genom att bilda svavelföreningar så tävlar kisel med andra ämnen i att binda svavel. En kompetitiv process där ämnen binds, eller utlakas och blir tillgängliga för växter.
Kemometrin
visar stigande
samband för
kisel mot:
bly
kalium
zink
zirkonium
Kemometrin
visar fallande
samband för
kisel mot:
aluminium
barium
fosfor
järn
kalcium
koppar
krom
magnesium
mangan
molybden
natrium
nickel
strontium
titan
vanadin

Fosfor binds med svavel till skillnad från de lättlösliga föreningarna med sulfid eller sulfat, men utlakas mot kisel. Detta kan förklaras med att fosforsyra reagerar med kiselsyra eller kiselsulfid som här nedan.

Hypotes:
Kiseldioxid SiO2 har jämvikt med kiselsyra H4SiO4 i vatten.
Kiseldisulfid hydrolyseras SiS2 + 4 H2O → H4SiO4 + 2 H2S
H4SiO4 + 4H3PO4 → Si(H2PO4)4 + 4H2O
Eller
SiS4 + 4H3PO4 → Si(H2PO4)4 + 4H2S
(SiS4 är polymer kiselsulfid)
Eller
3H4SiO4 + 4H3PO4 → Si3(PO4)4 + 12H2O

Detta Si(H2PO4)4 (tetrahydrogenfosfatsilikon) är antagligen en utlakningsväg för fosfor, men kan reagera med CaSO4 (gips) till svårlösligt Ca3(PO4)2(s) (kalciumfosfat), eller så kan CaS kalciumsulfid reagera med H3PO4 (fosforsyra) till kalciumfosfat. Dessa binder då fosfor med svavel som orsak. Järn (III) hydroxid kan reagera med kiseldisulfid SiS2 till Järn (II) sulfid FeS som då utlakas med kisel och ökad sulfidtillgång som i de praktiska försöken. Det kan antagas att övriga lösliga sulfider gör likadant.

Ett exempel på silikat från hydroxid och kiselsyra är:
4Fe(OH)3 + 3H4SiO4 → Fe4(SiO4)3 + 12H2O

Zirkonium, zink och bly bildar antagligen både svårlösliga silikat och sulfider och utlakas inte längs höjdkurvan. Dessa visar positivt eller inget samband mot kisel i databasen för detta material med mätningar från Norrland.
Alla tre visar starkt positivt samband mot växtnäring, förmodligen genom att frigöra fosfor genom kompetitiv bindning av svavel.



Kisel har negativt inflytande på växt-näring, vilket kan bero på att det skapats underskott av närings-ämnen genom kompetitiv utlakning. Vid rikligare halt av närings-ämnen i marken ger kisel förmodligen en utlakning med positiv inverkan på närings-tillgänglighet.

Kisel har ökande koncentration uppåt älvarna, vilket verifierar dess kompetitiva svårlöslighet.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING




Fördelnings-fenomen i skogsmark

Se nedan för tolkning av översikts tabellen vid |Rxy|>0.7
Riktnings-koefficienterna visade med (/) och (\).

De kluster (Ur pHgraf) som visas här orsakas av kompetitiv kristallisering och lösning.

Klicka här för diagram
Visas i nytt fönster.

Kalium anrikas längre ner längs flödet samtidigt som järn, vanadin, krom, nickel, magnesium, titan och zirkonium förekommer rikligare i högre belägna marker. Se krom mot kalium starkt negativa samband, som beror på deras olika löslighet som fosfat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Klicka här för diagram
Visas i nytt fönster.

Zink förekommer rikligare i högre belägna marker samtidigt som kalcium, natrium, strontium, och barium anrikas längre ner längs älvarnas flöden. Se natrium mot zink fallande samband som beror på olika lösligheter som sulfid och fosfat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING




Resultat av fördelnings-fenomen ur näringsperspektiv


De två huvudgrupperna ovanför jämnar ut sig näringsmässigt längs älvarnas flöden, med stora fluktuationer. Eftersom båda grupperna innehåller närings och gift-ämnen.

Den viktigaste slutsatsen hittills är att svårlösliga föreningar utlakar lättlösliga och att detta påverkar växt-näring, både genom tillgänglighet och utlakning till underskott.

Kisel har kraftigt utlakande effekt som trolig kompetitiv bindare av sulfid, vilket ger en negativ närings koefficient. Kisel har i sin utlakande effekt åstadkommit underskott på fosfat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING





Samvarians ur näringsperspektiv

Variabeln "näring" är definierad ur ett vegetativt system baserat på vilka växter som trivs i den studerade jord-månen, grupperna är i stigande näringshalt: Ris-serien, Ekbräken-ris-serien, Örtris-serien och Ört-serien. Dessa finns beskrivna i skriften "NORDSVENSKA SKOGSTYPER" av Fredrik Ebeling utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund. För sammanfattning klicka HÄR.

I figuren nedan syns att zink, titan, bly, zirkonium och även barium har positiva samband (indirekt närings synergi) mot växt-näring, krom är giftigt för växter och får negativt samband.

Nedanstående tabell visar sambanden för variabeln växtnäring i tre led.
Stigande samband visas med (/) fallande samband med (\).




Oxidationszon

Denna bild visar hur syretillgången påverkar balansen mellan sulfat och sulfid genom djupet av oxidationszonen som kan regleras genom plöjning och sålunda ger olika bindning av bla närings-ämnen för sulfid och sulfatjord. Den visar även hur svavel naturligt tillförs jorden som svavelsyrlighet och hur det kan avgå som divätesulfid.

För studier av ytterligare nivåer och ekvationer,
kontakta mig för en CD-ROM med programmet "pHgraf" eller en skriftlig sammanfattning. Den nya appen UTLAK visar multivariata korrelationer interaktivt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Praktiska försök

Sommaren 2008 odlade jag morötter i tre krukor, en med vanlig mulljord och två med jord från Kalix varav den ena tillsattes en mängd zirkoniumdioxid (ZrO2).

Resultatet blev en ökning av morots-skörden med 3.5ggr i krukan med tillsatt ZrO2, jämfört med den ursprungliga referensen från Kalix. Den kan dock tyvärr inte mäta sig med skörden från mulljorden.

Det är sålunda mycket troligt att teorin om Kompetitiv Lösning Och Kristallisering (KLOK) fungerar i praktiken. Zirkonium har genom KLOK gjort näringsämnen tillgängliga.

Morötter odlade i tre krukor
Normal växt i mulljord Referensjord från Kalix Zirkonium ökar tillväxten 3.5ggr

Nedan är resultatet av tio års provodlingar med jord från Bondersbyn vid Kalix. Krukorna väger drygt 30kg styck. Den med 12g ZrO2 zirkonium modifierade och obehandlad Referens hämtades 2008. Gödslad och Bunden gödslad hämtades på samma ställe 2010. Gödslingen utfördes med kraftig tillsats av tre liter "Blomsterlandets för gröna växter" i två krukor. Ytterligare tillsats av 38g CaSO4 och 207g K2CO3 i Bunden gödslad för studier av tillgänglig näring. Data och beräkningar av gödslad jord: Klicka här.
Kemisk analys av de fyra provjordarna år 2019 på 15cm djup: Klicka här.

Resultaten av prov-odlingarna är: Snabb frisättning av näring vid zirkonium-tillsats, med utlakning till underskott på fosfor. Tillsats av svavel utlakar flera ämnen, men binder fosfor. Enbart gödsling leder till god tillväxt länge. Referensen är obehandlad och nästan stabil.

Zirkonium i överskott
Vid tillsats av ett överskott zirkonium (som ZrO2) binds sulfid som annars skulle verka utlakande på ämnen som är lättlösliga med sulfid. Dessa ämnen förblir då immobiliserade i jorden, utan att deltaga i utlakningsmekanismen med kisel. Inte heller kompetitiv utlakning med zink eller bly.

Fosfor utlakas vid underskott av tillgängligt svavel. Så även vid bindning av sulfid med zirkonium i överskott.

Zink utlakas kompetitivt av överskottet zirkonium. Yttrium var tillsatt ZrO2 för stabilisering, och förekommer i ökad mängd i den jorden. En lite förhöjd mängd wolfram synes oförklarligt i krukan med enbart gödslad jord.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Donation till detta projekt

Var materialet intressant? Visa gärna din uppskattning
genom att donera till löpande kostnader för utveckling.
Märk inbetalning med "KLOK". Tack på förhand!
♣ Drift webbsida
⋄ Kemisk analys
♠ Presentationer
♥ Applikation
Swish: 1234739645
Pgiro: 493 45 40-8
Nordea: 99601849345408
Donation bokförs speciellt för projektet.
Gratis nerladdning av tjugo års forskning!
Joakim Forssman, enskild firma: JSF-KEMI
Länk till Linkedin-sida. Klicka här.



Tack för visat intresse!


INNEHÅLLSFÖRTECKNING
epost Joakim@ekomatte.se